Kama Sutra

Kama Sutra är ursprungligen en indisk bok, skriven någon gång mellan år 100 - 400 e.Kr. av Vatsyayana från Benares. Idag förekommer det ett otal översättningar och tolkningar, jag har tittat på de två nyaste, "The Kama Sutra" av Anne Hooper från Dorling Kindersley förlag och "Kama Sutra, klassisk kärlekskonst i vår tid" av Linda Sonntag, från Bra Böckers förlag.
Långt från originalet Båda böckerna befinner sig långt från originalet, där mannen bland annat rekommenderas att skaffa sig en "amphallang" dvs. en piercing tvärs genom ollonet, både för att själv uppleva och även skänka kvinnan större njutning vid samlag.Originalet läser man väl endast av kulturhistoriskt intresse, inte för att öka sin kunskap om "kärlekens konst". Men Kama Sutra är ett verk som inspirerat många, först och främst den brittiske upptäcksresanden Sir Richard Burton som gjorde den första översättningen av Kama Sutra till engelska 1883.
Modernt och jämställt För att anpassa Kama Sutra till dagens samhälle har båda författarna gjort begränsade urval ur boken, och dessutom valt avsnitt och beskrivningar av samlagsställningar ur ytterligare två böcker; Ananga Ranga och The Perfumed Graden, även dessa böcker som översatts av Sir Rickard Burton i slutet på 1800-talet.Man förklarar också pedagogiskt att det är en annan tid nu och att kvinnans ställning i samhället förändrats.
Vackra illustrationer Linda Sonntags bok är i mitt tycke den bästa av de två. Det är inte bara formatet som skiljer. Sonntags bok (från Bra Böckers förlag) är ungefär i A4-format (20x29 cm) medan Anne Hoopers bara mäter 11x14, dvs mindre än en normal pocket. Illustrationerna i Sonntags bok är vackra, sensuella, inspirerande, färgstarka och varma, medan de i Hoopers bok känns svala, opassionerade och bleka. Se bilden intill.
Reseguide? Dorling Kindersley gör nog de bästa guideböcker man kan tänka sig, men sex har dom inte riktigt grepp om. Layouten påminner om den i guideböckerna och det gör inte upplevelsen sexigare, även om jag inte har något att invända mot själva texten. Den är saklig, rak, informativ och full av kulturella referenser. Dock inte så erotiskt inspirerande alla gånger.
Inga könsorgan på fotografierna Det råder en märklig dubbelmoral när det gäller inställningen till våra könsorgan och den avspeglar sig tydligt i hur båda böckerna är illustrerade. På de moderna fotografierna får man aldrig se några könsorgan, man har undvikit vinklar där de syns. Men på de gamla träsnitten som också illustrerar böckerna är det inga problem... Tecknade eller målade könsorgan är tydligen mindre "snuskiga" att titta på än fotograferade....(Bild ur Linda Sonntags bok)
Alltid inspirerande Att läsa om sex är ju alltid inspirerande, att läsa tillsammans kan vara ännu bättre. Linda Sonntag har delat in boken i avsnitt som är moderna beskrivningar av övningar och samlagställningar och avsnitt som är rena citat ur Kama Sutra, med förklaringar. Man kan skratta och roas åt de mer "kulturhistoriska" texterna och inspireras av bilderna och förklaringarna av olika övningar och ställningar.Också där har Sonntag ett övertag om man jämför med Hooper: Hoopers bok framstår mer som ett uppradande av olika samlagsställningar från A till Ö, informativt och bra, men inte alls lika inspirerande...